I går när jag tog en rejäl "siesta" för att kroppen och själen verkligen behövde få ta emot lite extra omsorg och vila efter en tuff höst och vinter, letade jag efter några peppande videos.
Dessa om "Soulmates" tyckte jag var "kuliga" och givande.
Idag har vi varit på veterinärbesök med Lill-Kingen, då han fick ta ultraljud på levern, då hans levervärden varit för höga. Det hittades en del annat också, prostatan, njurarna...Han börjar bli till åren min härlige lille King.
Hoppas att ni också finner någon behållning av dessa två videos. Ha det gott och fint
onsdag 13 januari 2010
Wayne Dyer -- Soulmates Part 1
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
God morgon, hur mår ni idag?
SvaraRaderaNu har jag sett de två videosarna med Wayne Dyer. Väldigt duktig på att prata så att man orkar lyssna och tänkvärda saker som han berättar om. Just nu befinner jag mig i det där, med en person i mitt liv som jag har väldigt svårt med. Har i dagar försökt rabbla "Den enda du kan förändra är dig själv", men har fortfarande inte kommit fram till hur jag ska hantera denna människa. Nu fick jag ytterligare en vinkel att se situationen ur. (Gud är så trött i skallen, vet inte om det går att förstå något av det jag skriver). Ja livet är inte lätt, en enda lång skolgång.
Hoppas du mår ännu bättre i dag vännen. Tack för dina tänkvärda inlägg här i din blogg.
Många Kramar!
Isch ja...det är svårt som rackarn att förhålla sig till en del personer. Ibland kan det vara personer som knycker alldeles för mycket energier, då kanske de inte går att umgås med dem, i alla fall inte förens man lärt arr skydda sig. Vet ju inte vad du har svårt med i mötet med denna person. Men aldrig att någon har rätt att slå dig med orden. Har du läst "Energitjuvar" den tycker jag är bra och lättläst
SvaraRaderaAtt din skalle är trött idag har inte påverkat din skärpa...fattar precis vad du "säger"
På ett sätt mår jag bättre, men i och med veterinärbesöket har ett vemod dylt upp. Flera av musketörerna börjar bli äldre...en hade en läckande hjärtklaff och Kingen sina besvär. Då inser man hur kort ett hundliv egemtligen är
Den yngsta är fem år, de tre äldsta 9 år. Jag som avskyr och tycker att avsked är det svåraste och smärtsammaste som finns, nu inser jag hur många avsked det kan bli. Fy fasen...med huvudet vet jag att avsked ingår i livet...men ändå...det blir ändå svårt då den dagen kommer. Har haft många hundar genom åren och varje gång de blivit gammla och lämnat oss har jag sagt "Aldrig mera en hund i huset" Men så gråter och sörjer jag..så en dag är man redo igen.
Allt gott, mjukt, varsamt och glädfullt till dig kramisar
Jajamen, Energitjuvar har jag läst och den står i min bokhylla. Jag gillar också den boken. Ja, det är inte alltid lätt med människor. Vissa som är nära som man inte kan/vill bli av med, men som man ändå måste hålla på avstånd för sin egen skull. Det är ju så, jag kan inte förändrar någon annan, men jag kan påverka hur jag själv förhåller mig till den personen. När det heller inte går att prata ut elle resonera med en person, ja då finns inte många valmöjligheter kvar.
SvaraRaderaUsch, ja, det är något fruktansvärt svårt med att husdjur går bort. Våra älskade som vi vårdat i så många år, som vårdat oss. Som vi älskat och som älskat oss. Förstår att det måste kännas väldigt, väldigt svårt när så många av dem börjar bli till åren. Nu har jag inte haft så många husdjur själv, men har en sköldpadda som börjar bli till åren. Hon bor nu hos mor min eftersom jag inte orkade sköta henne mer. Jag fick henne när jag var 10 år, så vi fanns i varandras liv i över 20 år innan jag förra året var tvungen att lämna henne till mamma för gott. Det var bland det svåraste jag gjort, lämna bort henne och veta att jag förmodligen aldrig mer kommer se henne igen. Inte här på jorden i alla fall. Det kanske inte verkar som om en sköldpadda kan vara så speciell, men hon är verkligen en speciell dam.
:)
Hoppas du får en bra dag idag. Det är ju lite kyligt nu, säkert hos dig också! Skickar några värmande och trösterika kramar!
Morrn!
SvaraRaderaJa igår var det kallt som rackarn, men idag är det betydligt varmare. Vädret måste ha beslutsångets så som det skiftar hit o dit. Glad är då jag över "värmen" både för min och musketörernas skull.Vi har alla längtat ut. Placido,han som bara måste springa så fort han bara kan och känna frihetens vindar blåsa, han har nog tyckt att det varit jobbigt att inte kunna springa av sig på grund av lylan
Nog kan och förstår djuren mer än man kan tror, jag har en fisk som glatt kommer simmande för en stunds "samtal" Kommer det obekanta, då gömmer han sig.
skickar kramgoa tankar