onsdag 27 januari 2010

Jonathan Johansson - Aldrig ensam

Det blåser och snöar som bara den här idag
Ska visst fortsätta i morgon!!!!
Vädret har visst också sina bra och dåliga dagar
vilket påverkar oss alla på olika sätt
När gänget och jag tappert skulle försöka ge oss ut i "stormens snövita öga" för diverse kissrundor
fick jag ta i allt vad jag orkade för att få upp ytterdörren
För mängder av snö hade lagt sig som ett stor mur framför.
Då mindes jag plötsligt barndomen, där just sånt här väder lockade fram vår lekfulla kreativitet. oj, så kul vi hade den gången
"Nämenhörru," sa jag till mig själv "Vad skulle kunna hindra dig nu då ...att åren gått? Hmmm, är det inte du som säger att det inte är år som ska levas...utan liv." jahaja, så då gav vi oss ut på ett kort härlig "plumsaisnötur"
Stora varma stormiga och snöblöta kramar från oss alla till er alla. Vi synes när stormen slutat storma

2 kommentarer:

  1. Ja du, även här har snön bommat igen ytterdörren! :) Er plumsaisnötur låter alldeles underbar. Man sätter nog alldeles för många gränser för sig själv som vuxen, vad man inte "bör" göra. Tänk att hoppa och bada i snön och inte bry sig om man blir kall eller blöt. Vilken frihet!

    Ha en bra dag och hoppas stormen lagt sig hos er också! Kramis!

    SvaraRadera
  2. "Man sätter nog alldeles för många gränser för sig själv som vuxen..."
    Ja verkligen..jag "botaniserar" i mina tankar för att upptäcka i tid hur mina begränsande begräsningar ser ut, så att jag kan gå utanför " borde inte, får inte..staketet"
    Ja det var en härlig stunds snöbadande och snöplumsande i blåsten och snöyran, skrattade högt och gott gjorde jag, vilket smittade över till hela gänget.
    Blåsten har upphört, men nu har kylan återvänt
    ..inget jag kan förändra, så det blir brasa och tända ljus, härlig musik och kurragömma inomhus med gänget
    En braig dag till dig med vedspisvarma kramar

    SvaraRadera