****************************************
Maria-Pia Boëthius, journalist och författare:
"Verkligheten har ersatts av medierna"
1999 hade Andy och Larry Waschowskis film Matrix premiär. Den fick fyra Oscar och var en bit in på 2000-talet både en succé och en kultfilm för sin generation, en film som berättade om en mänsklighet som slukats av en skapad värld.
Därefter gick praktiskt taget hela generationen och hela folk in i den rika världen raka vägen in i Matrix. Och detta utan att maskinerna, som i filmen, fört ett förödande krig mot människorna, besegrat dem, lagt dem i kuvöser i underjorden, där de sovande fick generera energi medan de trodde sig leva, i den av agenterna skapade cybervärlden.
Det behövdes inget krig, de gick frivilligt in i Matrix.
I filmen säger Morpheus till Neo:
"Låt mig berätta varför du är här. Du är här för att du vet något. Du kan inte förklara vad. Men du känner det. Du har känt det hela livet. Att det är något fel med världen. Du vet inte vad, men det finns där som en flisa i ditt medvetande som gör dig galen. Det är den känslan som fört dig hit. Matrix finns överallt. Det omger oss. Till och med nu, i det här rummet. Du ser det när du tittar ut genom fönstret eller när du sätter på teven. Du känner det på väg till jobbet, när du går till kyrkan eller betalar din skatt. Det är den värld som dragits ner över dina ögon för att dölja sanningen."
"Vilken sanning?"
"Att du är en slav. Att du som alla andra fötts till slaveri i ett fängelse du inte kan känna lukt eller smak av, inte kan beröra. Ett fängelse för ditt medvetande."
Medan jag skriver detta pågår klimatmötet om världens framtid i Köpenhamn. Ska världen tillåtas gå under fort eller långsamt eller inte alls? Den viktigaste frågan i Den Blå Planetens historia närmar sig ett avgörande.
Samtidigt är Tiger Woods otroheter den största och mest uppsökta nyheten i cybervärlden. Skavlan och På Spåret hade tillsammans 4 miljoner tittare i teve, Robin över en miljon tittare, Idol 1,4 miljoner tittare, Bonde söker fru 1,2 miljoner tittare, Robinson i Karibien 1 miljon tittare. Statistiskt konsumerar varje svensk media mer än sex timmar per dag. Det betyder att svenskarna tillbringar hundra dagar - all vaken tid - av årets 365 inuti medievärlden, Matrix, - istället för i den verkliga världen.
I själva verket har media ersatt himlen; paradiset. Det mest åtråvärda är inte att genom ett anständigt liv tillslut komma till himlen, få tror längre på det, utan att med ibland med vilka medel som helst ta sig in i det jordiska paradiset, medierna och bli någon. Innan man kommit in i Matrix är man ingen.
Man kan låtsas att ens barn seglat iväg i fria rymden i en luftballong och tillkalla kamerorna, man kan gatekrascha in på den amerikanska presidentens fest eller man kan tala ut om vadsomhelst, mördade anhöriga eller anhöriga som mördat. Eller man kan delta i någon av de tiotusentals dokusåpor och realitysåpor som oavbrutet pågår runtom i världen.
Filmen Matrix handlade om några få människor som försökte ta sig UT ur Matrix; men vår tids verklighet eller overklighet handlar istället om människor som till varje pris vill in i Matrix. Det är vad som hela tiden skildras, dokusåporna är resan in i medievärlden, den om får en plats därinne har vunnit, kändisarna i sofforna som betittas är redan inne.
När Dylan Klebold och Eric Harris massmördade sina kamrater på Columbine High i USA 1999 för att sedan ta sina egna liv hade de spelat in videor om sina drömmar. Det vanliga livet skulle vara över - men de skulle för alltid ha skaffat sig en plats i mediehimlen, losers i livet, men celebriteter i döden, att bli någon i Matrix var viktigare än att ens finnas till.
För att ordna en plats i mediehimlen måste de följa medielagen; ett ohyggligt brott garanterar omedelbart världsrykte.
De som inte får plats i kändisvärlden kan istället tillbringa sin mesta vakna tid vid datorn, spela eller skapa sig en påhittad identitet, som mer liknar den påbjudna identiteten. Micah White, krönikör på Adbusters har kallat Facebook den stora kommersialiseringen av vänskapen.
Tiden liknar ingen vi tidigare sett i historien, 00-talet har skapat nya livsformer där "maskinerna" kan följa oss överallt, "bestyckade med smartphone och laptop" som vi är som Bo Isenberg skrivit. Kanske pågår kriget med maskinerna i all tysthet. Frågan är vad kampen gäller.
Maria-Pia Boëthius
journalist och författare
Maria-Pia Boëthius, journalist och författare:
"Verkligheten har ersatts av medierna"
1999 hade Andy och Larry Waschowskis film Matrix premiär. Den fick fyra Oscar och var en bit in på 2000-talet både en succé och en kultfilm för sin generation, en film som berättade om en mänsklighet som slukats av en skapad värld.
Därefter gick praktiskt taget hela generationen och hela folk in i den rika världen raka vägen in i Matrix. Och detta utan att maskinerna, som i filmen, fört ett förödande krig mot människorna, besegrat dem, lagt dem i kuvöser i underjorden, där de sovande fick generera energi medan de trodde sig leva, i den av agenterna skapade cybervärlden.
Det behövdes inget krig, de gick frivilligt in i Matrix.
I filmen säger Morpheus till Neo:
"Låt mig berätta varför du är här. Du är här för att du vet något. Du kan inte förklara vad. Men du känner det. Du har känt det hela livet. Att det är något fel med världen. Du vet inte vad, men det finns där som en flisa i ditt medvetande som gör dig galen. Det är den känslan som fört dig hit. Matrix finns överallt. Det omger oss. Till och med nu, i det här rummet. Du ser det när du tittar ut genom fönstret eller när du sätter på teven. Du känner det på väg till jobbet, när du går till kyrkan eller betalar din skatt. Det är den värld som dragits ner över dina ögon för att dölja sanningen."
"Vilken sanning?"
"Att du är en slav. Att du som alla andra fötts till slaveri i ett fängelse du inte kan känna lukt eller smak av, inte kan beröra. Ett fängelse för ditt medvetande."
Medan jag skriver detta pågår klimatmötet om världens framtid i Köpenhamn. Ska världen tillåtas gå under fort eller långsamt eller inte alls? Den viktigaste frågan i Den Blå Planetens historia närmar sig ett avgörande.
Samtidigt är Tiger Woods otroheter den största och mest uppsökta nyheten i cybervärlden. Skavlan och På Spåret hade tillsammans 4 miljoner tittare i teve, Robin över en miljon tittare, Idol 1,4 miljoner tittare, Bonde söker fru 1,2 miljoner tittare, Robinson i Karibien 1 miljon tittare. Statistiskt konsumerar varje svensk media mer än sex timmar per dag. Det betyder att svenskarna tillbringar hundra dagar - all vaken tid - av årets 365 inuti medievärlden, Matrix, - istället för i den verkliga världen.
I själva verket har media ersatt himlen; paradiset. Det mest åtråvärda är inte att genom ett anständigt liv tillslut komma till himlen, få tror längre på det, utan att med ibland med vilka medel som helst ta sig in i det jordiska paradiset, medierna och bli någon. Innan man kommit in i Matrix är man ingen.
Man kan låtsas att ens barn seglat iväg i fria rymden i en luftballong och tillkalla kamerorna, man kan gatekrascha in på den amerikanska presidentens fest eller man kan tala ut om vadsomhelst, mördade anhöriga eller anhöriga som mördat. Eller man kan delta i någon av de tiotusentals dokusåpor och realitysåpor som oavbrutet pågår runtom i världen.
Filmen Matrix handlade om några få människor som försökte ta sig UT ur Matrix; men vår tids verklighet eller overklighet handlar istället om människor som till varje pris vill in i Matrix. Det är vad som hela tiden skildras, dokusåporna är resan in i medievärlden, den om får en plats därinne har vunnit, kändisarna i sofforna som betittas är redan inne.
När Dylan Klebold och Eric Harris massmördade sina kamrater på Columbine High i USA 1999 för att sedan ta sina egna liv hade de spelat in videor om sina drömmar. Det vanliga livet skulle vara över - men de skulle för alltid ha skaffat sig en plats i mediehimlen, losers i livet, men celebriteter i döden, att bli någon i Matrix var viktigare än att ens finnas till.
För att ordna en plats i mediehimlen måste de följa medielagen; ett ohyggligt brott garanterar omedelbart världsrykte.
De som inte får plats i kändisvärlden kan istället tillbringa sin mesta vakna tid vid datorn, spela eller skapa sig en påhittad identitet, som mer liknar den påbjudna identiteten. Micah White, krönikör på Adbusters har kallat Facebook den stora kommersialiseringen av vänskapen.
Tiden liknar ingen vi tidigare sett i historien, 00-talet har skapat nya livsformer där "maskinerna" kan följa oss överallt, "bestyckade med smartphone och laptop" som vi är som Bo Isenberg skrivit. Kanske pågår kriget med maskinerna i all tysthet. Frågan är vad kampen gäller.
Maria-Pia Boëthius
journalist och författare
Tänkvärt och skrämmande.....
SvaraRaderaHåller med dig om att det är en skrämmande tanke
SvaraRaderaman undrar lite stilla ..hur mycket styr man egentligen över sitt eget liv och hur mycket styrs man av andra intressen. Önskar dig en god natts sömn med fina drömmar