torsdag 21 januari 2010

Gammalt unket tankeavfall.....


(hämtat från min tidigare blogg)

Kommunens slammtömmarbil har kört runt i byn
och tömt våra avlopp på allas vår skit/avfall.
Hos oss kommer den till och med två gång per år
inte för att vi har åstadkommit extra mycket
utan det beror helt enkelt på
att vår avloppsbrunn är underdimensionerad
.
Vet ni?!
Då kunde jag bara inte låta bli
att tänka på all inre "tankeskit "
allt vårt inre tankeavfall
som ofta kan vara så svårt att bli av med
Tänk då!
Ja tänk!!
Om man kunde ringa kommunen
och be att dom skickar ut en slammtömmarbil
när det börjar svämma över
av svårnedbrytbart tankeavfall
som man inte längre behöver
inte längre får plats med
och som man har så svårt få ur sig
och som därför helt enkelt blivit kvar "där inne"
och börjat ge upphov till allahanda gaser
allehanda matsmältningsbesvär
i form av deppigheter, hat
bitterhet, klagan, martyrskap ....
som egentligen
är rena rama själsliga "tanke-pruttar "
som behöver släppas ut
ja, som absolut bara måste få bli utsläppta
för att vi ska må bra
Tänk så himla skönt
och så helt underbart härligt
det skulle vara och kännas
att bli av med allt onödigt
och gammalt mögligt tankeavfall
bara så där på en gång.
Är helt säker på att man skulle känna sig som född på nytt.


Visst vet jag
att bästa sättet att bli av
med allt gammalt tankeavfall
är att fylla på med nya friska, fräscha, glada,
livsbejakande tankar.
Som när en flaska är fylld med smutsigt vatten
och vi fyller på eftersom med rent vatten
till slut är hela flaskan full
med endast rent friskt vatten
Määän!..
ibland vill då inte jag
bara vara och tänka positivt. och livsbejakande
Näää, för ibland är det så mycket "enklare"
att fylla på med de välbekanta
det negativa tänket.
det kommer liksom av sig självt.
för det är något vi människor pysslat med
i hur många år och genrationer som helst
och däför är det något vi känner väl till
Att fylla på med nytankande tankar däremot
tankar som leder till nya livskraftiga handlingar
kräver ofta en rejäl och kraftfull viljeansträngning
och att ta in en ny kompassriktning
vilket skulle tvinga mig/oss att möta
mina/våra rädslor öga mot öga.
rädslor inför det nya,
för förändring och förnyelse
Det kan ibland kännas tryggt och skönt
när allt är så som det alltid har varit
fast
då skulle vi säkert sluta växa som mäniskor
. Hallåååååå !!!! Kommunen!!!!



- Humlina -

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar