Dela bädd med en ängel

Är inlagd på sjukhus.. för några år sedan
.Jag ligger på/i en sexsal
Klockan är ca fem på morgonen
och jag har just varit på toa som låg längst ner i korridoren
På mig har jag landstingets vita skjorta

och ett mycket sömndrucket fejs.
Öppnar sakta dörren in till min sal

för att inte riskera att väcka mina sovkamrater

Då får mina halvt o-väckta ögon,

till min stora förvåning

syn på en liten, liten farbror som intagit min säng !!??

Han sitter där med sina små smala ben

dinglande utanför sängkanten

medan hans vita hår pekar morgontrött åt alla håll och kanter,

mest pekar det rakt upp.
Han tittar på mig med en slags hänförelse i blicken

men säger icket ett ord

och ännu större blir hans ögon

av en slags hänförelse och förundran, då jag säger:
”Nu har farbror allt lagt sig fel säng.

Här sover ju jag”
Han sitter alldeles blickstilla

men säger fortfarande inte ett ord

men, hans ögonen börjar nu anta ett mycket drömmande sken

och han ser på mig som vore jag från en annan planet.
Jag tar ännu en gång till orda

och försöker verkligen få honom att förstå

att han hoppat i alldeles fel säng ..att det faktiskt är min säng han ligger i..
Då hör jag plötsligt glada skratt

och en röst på andra sidan rummet som förkunnar.

”Du får mer än gärna krypa ner och dela säng med mig!”

Hahahahaha!!”

Jag hade gått in i helt fel sexsal

in till herrarnas.

Jisses vad vi skrattade.
Och den lilla farbrorn då?

Jo, han hade trott att han var död

och att han var i himlen

och att jag var en ängel som tänkte krypa ner

och dela säng med honom.

Så då förstår ni varför han aldrig sa ett ord

För ingen människa kan väl komma på något vettigt

att säga, när man just blivit erbjuden att dela bädd

med en livs levande ängel

Så jag gav honom en riktigt öm och varm "änglakram" innan jag

vände åter till mina sovkompisar i sexsalen bredvid.

Så roligt och tokigt det kan bli ibland.
Jag måste erkänna att jag är "riktigt bra" på att ”göra bort mig”