Det absolut svåraste som finns är att släppa taget om någon/något. som känns och är viktigt för en.
Särskilt svårt känns det att släppa taget om barnen och inse att deras liv är just deras att leva så som de själva väljer att leva det. .Ibland kan man känna det som om man skulle vilja ge dom ett "facit ", så att de skulle kunna "tjuvkika på det "rätta svaret" och därmed förhoppningsvis på ett enklare sätt skulle kunna undvika " mörkret och andra svårigheter" Men, mitt förnuftiga jag, vet allt för väl att livets "läxor" kan man bara lära sig själv.. Det man kan är att fungera som en slags "matstation" där de kan hämta och fylla på med extra "näring" som de kan hämta kraft ur på sina vidare färder på livets kringelikrokiga vägar, Som ju emellanåt kan vara nog så svårnavigerade även för en van livsvandrare.
Ja, det är verkligen jättesvårt att släppa taget. Här har man pysslat om dem i 20 år och plötsligt står man liksom utan dem. Men det är nog mest vi mammor som känner så. Faktiskt inte hört någon man resonera på det sättet.
SvaraRaderaIbland skulle jag önska att barnen var 5-6 år igen och fanns här och att det alltid skulle förbli så!
Kram
Hej, nu har jag inte egna barn, men tror också att det enda man kan göra är att ge dem mod och självsäkerhet att gå ut och möta världen och de erfarenheter som väntar dem. Och sedan finnas där med en varm famn när de behöver komma hem igen för att gömma sig för världen en stund. Ge dem trygghet och tröst så att de vågar sig ut igen.
SvaraRaderaVilken fin blogg du har. Jag blev väldigt rörd när jag läste om din lille son och beklagar att han inte kunde stanna hos dig. Jag är dock övertygad om att han alltid finns hos dig ändå.
Du verkar vara en person med mycket värme och djup... Ta hand om dig! Kram!
Jag skulle gärna ha fått ett facit ifrån dig mamma. Fast å andra sidan så hade jag nog inte följt det hur som helst. Nej det är nog bäst att bara få leva sitt liv och lära av sina egna "misstag". För det som var facit i ditt liv behöver nog inte automatiskt vara facit i mitt.. Men jag uppskattar att kunna komma "hem" till er där hemma, hämta krafter och fylla på, kanske gömma sig ett tag, andas lugnt och hitta rytmen. Ha en fin dag! Puss o kram!
SvaraRadera