Det finns bara två sätt att leva sitt liv:
Som om ingenting är ett mirakel
eller som om allting är ett mirakel.
- Albert Eistein -
Då jag emellanåt lyckas låta bli att ta någonting i livet för givet
dååå..känns livet betydligt lättare att leva
och besvikelserna krymper rejält i antal...
då jag emellanåt lyckas se många ting i livet som ren gåva
och inte som självklarheter
då kan jag ana livets mirakler
ana att livet...att få leva.. är själva miraklet
_ Humlina -
torsdag 3 december 2009
Tenn lys
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Visst är det ett mirakel, att vi lever. Att barn blir till. Att vi andas, att hjärtat slår. Sånt där kan man grubbla sig nästan fördärvad på!
SvaraRaderaKramis!
Fint skrivet och så sant! Ibland är det svårt att se det, men när man gör det är det alldeles fantastiskt. Hoppas du mår bra idag och att du hittar på något roligt och spännande! :) Kram!
SvaraRaderaGodermorning smörboll!
SvaraRaderaJa, det är verkligen svårt, alldeles för ofta.. att se, för så mycket annat utifrån ställer sig oftast ivägen och hindrar in-syn.
Jag behöver tid till annan påminna mig och det gör jag på lite olika sätt. En av mina "metoder" är att ta tackstunder, tackar hela min kropp, mina fötter för att de tar mig till min kära skog, hjärnan för att den hjälper mig att sortera alla intryck, hjärtat för att det slår dygnets alla timmar, njuren för att den renar min kropp från alla slaggprudukter dygnet runt....
Ibland kan jag känna sån enorm lycka att få finnas till, att vakna till en ny dag, för mitt liv har inte varit och är inte en självklarhet.. fast det är det ju inte för någon. Jodå, jag mår riktigt bra efter mitt pladaskfall, lite trött bara
Kramar till dig också och ha en finfin dag med din ljusslinga :) - Humlina -
Gooomorgon Imse!
SvaraRaderaLivet är ett mirakel, men vi är så vana vid det och tar det därför oftast för givet,så vi bara inte ser det. När jag blev sjuk i mina njurar, då först blev jag medveten om att de fanns till in-ut-i- mig.Så länge de gjorde sitt och var "tysta".. fanns ingen anledning att ägna något särskilt stort intresse åt deras väl och ve.
Först när livet på ett eller annat område slutar fungera så som det alltid gjort,det är då man blir medveten om att det finns.. inom en.
Stora skogsdoftande kramar - Humlina -
Du verkar vara en vacker människa, inuti och utanpå. Nu vet jag inte så mycket om resan med dina njurar, men du får gärna berätta någon gång om du vill. Visst är det så att det ofta är först när något inte fungerar som man inser hur skört allting egentligen är och hur tacksamma vi ska vara över det som fungerar. Vilket jobb varje del gör för att vi ska kunna leva och fungera. Bara en liten sak som att göra illa tummen gör ju att man först då inser hur mycket man använder den lilla tummen till och hur skönt det är att den fungerar. :)
SvaraRadera