Siestar och hämtar in lite lugn och harmoni
så fort stressen försöker ta sig in i mitt sinne
och skruva upp mig på "öka farten" knappen
Hahaha! Skrattar jag kaxigt
med mig kommer du ingen vart
för nu du, är det jag som bestämmer i mitt inre landskap.
för nu du, är det jag som bestämmer i mitt inre landskap.
Får se om mina kaxighetsförsök hjälper
Snubblade nämligen över en av hundarna i går
och flög som en projektil över köksgolvet
med elva hundar efter som skulle kolla in
om matte hittat på en ny rolig lek igen.
Kroppen känns mörbultad och en tå är alldeles blå och svullen
men...stressen ska inte få tag i mig i alla fall. Nähädå!!
För.. julstämningen ska få den absolut
största platsen i mitt inre. Japp!!!!
"Stilla nattt...Nu är jul...Sankata Lucia..."
Så här såg det ut i morse utanför min dörr
Härliga vita snö, om du bara visste så efterlängtad du är
Från det att ungarna var små och så länge de bodde hemma
så sprang jag alltid och väckte dom när första snön
ramlat ner från skyn och alltid sprang vi ut
och hälsade den välkommen med glada snöskutt
Försöker hålla traditionen vid liv, men nöjer mig
numera med ett litet "Stinahopp"
"Nu är kylan på väg" signalerar moder jord
och undrar samtidigt
och lite generat
varför i all sin dar vi människor har så himla bråttom
"Djuren tar ju allt i sin egen takt, men se ni människor
ni stressar halvt ihjäl er ... för vad?...för vem?"
En bra fråga, som jag inte har något bra svar på.
Ja, varför försöker vi slå världsrekord i maraton
om och om igen?????
Här snubblar jag ofta på Watson förbaskade pipdjur, gud så jag har morrat över dem men han älskar sina pipisar så det får jag ju leva med.
SvaraRaderaSå du har snö ... här är det bara blött och skitigt, men jag bryr mig inte så mycket.
Solen har strålat i två dagar och det är viktigare för vi har inte haft något ljus alls under november, tror de sa att solen gjorde sitt i 14 timmar totalt, inte mycket.
Kram och tack för att du finns med fantastiska kommentarer både hos mig och andra.
Tack livsglimtar för dina härligt peppande ord som möter mig så här på morgonkvisten. För jag..så som många med mig...tvivlar starkt ibland på att jag har något att komma med. Barndomens hån och ihjältigande sitter djupt.Så jag får ofta, när jag sätter mig vid datorn.. säga till mig själv "kom igen nu..ska du verkligen låta gamla negativa inprogrameringar styra i ditt liv" Ja,så tar jag modet i handen och kastar mig ut i det "okända"
SvaraRaderaKylan är här, men som tur är har vi ju snön som gör att kylan inte känns så kylig av sig.
Nu önskar jag dig en härlig livsnjutardag..har läst att dina krafter kommit igång, att du orkar mer och mer...sååå fantastiskt..att skönja "ljuset" igen efter allt det svåra och mörka du mött under en lång tid. Bamsekraftkramar till dig - Humlina -