Känslor .... de känns.. att känna

Det här med relationer är minsann inte helt lätt.

För … det tar tid, ofta lång tid, 
att verkligen lära känna en annan människa 
och ännu längre tid tar det att lära känna oss själva på djupet. 
För inom oss alla, finns det hur många rum som helst.
Rum som vi är omedvetna om att de finns och som vi därför ännu inte hunnit gå husesyn i. 
Och det finns rum som vi sedan länge reglat 
och mycket noga låst igen. 
För där inne, förvarar och gömmer vi undan 
våra  olika rädslor, "avundsjukor," smärtor, sorger 
och märkligt nog,  även vår glädje, kärlek, .fri-modig-het …… .
För känslor ... de KÄNNS  .... 
en del av dem ...  gör ruskigt ont ...  att känna
Anna-lena

******************************************* 

MERA MIG

Jag trodde jag kände dig

utan och innan

Jag trodde det vi hade var perfekt.

Du var så hängiven, så helt och hållet min.

Men du ville mer.

Det tog lång tid innan jag insåg;

att din passiva uppsyn,

dina negativa antydningar,

egentligen bottnade i en längtan

efter mig

Efter mera mig,

mer kärlek,

mer fysisk närhet,

mer engagemang och äventyr ……

Även om jag nu börjar förstå,

kan jag inte ge dig allt det där än.

Men jag vill försöka.

Lite i taget.

Orkar du vänta ….?

Du trodde du kände mig

utan och innan.

Du trodde det vi hade var perfekt.

Du lyssnade ju.

Vi pratade ju.

Det tog lång tid innan du insåg

att min uttråkade blick,

mitt irriterande tjat,

egentligen bottnade i en längtan

efter dig.

Efter mera dig,

mera kärt prat med ögonkontakt,

mer själslig närvaro,

mer tid att stanna upp och stämma av.

Även om du börjar förstå,

kan du inte ge mig allt de där nu.

Men om du bara vill försöka,

Lite i taget,

Orkar jag vänta.

- Laila Dahl - ur "Vad heter din längtan ?"