For World Peace - "Song for Peace by Kitaro"

Jordklotet!
 Allas vårt hem. Vår hemvist ute i universum.
Var skulle vi bo, om du inte fanns?
Tänker ...
Kanske har alla krig, all osämja, allt våld, alla övergrepp, på människor, djur, på vår planet....
Att göra med,  att vi delar upp allt och alla i olika "bitar", så att vi missar att se helheten.
Se att allt hänger samman, att allt är levande liv,
Att människor är människor oberoende av religionstillhörighet, oberoende av oliktänkande tankar.... Ingen  slutar upp med att vara människa på grund av sin hudfärg, sitt kön, sina åsikter ....
Det verkar som om vi förlorar själva människolivet ur sikte varje gång vi gladeligen klistrar fast/på en etikett ..
.alkoholist, muslim, kvinna, man, handikappad, åldring, patient ....
Men en människa med andra tankar, annat levnadssätt, annan kultur, annat utseende och färg,
blir inte till min/din fiende, blir inte någon vi måste försöka förinta, förakta, förkasta ...
 bara för att hon inte ser livet som du eller jag gör.
Hon fortsätter att vara en livs levande människa bland människor.
Ibland kan jag inte låta bli att tänka, att jordklotet nog skulle klara sig utan oss, men vi, skulle då inte klarar oss  utan jordklotet.
Såg ett program från Tjernobyl, där forskare undersökte vad som hänt efter kärnkraftsolyckan.
Det visade sig, att trots fortsatt hög radioaktivitet, blomstrade livet för fullt bland djur och växter. Orsak, det bodde inga människor där!? Djuren och växtligheten fick vara, växa och utvecklas ifred.???
**************************************
Sköna lördags hälsningar. För första gången i år, har vi suttit på uteplatsen och fikat i solskensvärmen och jag har krattat musketörernas myskulle som nu är nästan helt snöfriiii. Jippiiiii!! Härliga barmark!! NU regnar det plötsligt, bra, då försvinner snön snabbare.

" Vreden är kärlekens språk när något man älskar skändas."

Det ljusnar i horizonten.
Hoppets låga har tänts -humlina-









Orden härunder är hämtade från boken
" Årsbarn med Plejaderna" av Rolf Edberg

Vreden är kärlekens språk när något man älskar skändas

Ingenting på ett virvlande klot kan finnas för någon enskild, någon samfällighet eller generation att fritt förfoga över, inte den bärande myllan eller de strömmande vattnen, inte skogar eller annat liv. Allt är ett lån till varje generation att gemensamt förvalta. Det är en gammal visdom.

Gå omkring på ett klot utan att ana varför man satts där, än mindre varför man fått medvetandets stora och svårhanterliga gåva.

Nu finns vi där, och bara vi själva kan ge oss uppgifter som ger gästspelet innehåll.

Några elementära uppgifter syns utmanande lätta att formulera: vårda den himlakropp på vilken vi satts så att den förblir ett hemvist för livet, fortsatt sökande för att få veta mera, ständigt mera om det kosmos vilket vi är en del.

Uppgifterna är heller inte omöjliga att omsätta i handling.

Medvetandet har givit oss makten att utplåna oss själva men också makten att rädda oss från utplåningen. Vi kan bygga kärnvapen, vi kan skrota dem. Vi kan starta kärnreaktorer som krystar högaktivt avfall som vi ännu inte förmår oskadliggöra, vi kan också stänga dem. Vi fyller luften med sura svavel – och kväve gaser och stjälper gifter i vattnen, vi har redan teknologier som kan hindra den värsta nedsmutsningen, om vi beslutar oss för att använda dem.

Som en del av klotets livsmassa behöver jag andas luft. Men jag måste inte andas förgiftad luft. Jag behöver spola kroppens vävnader och vener med vatten. Men jag måste inte dricka smutsat och infekterat vatten.

Om vi håller fast vid vad som är väsentligt för levandet och inte låter oss bombaderas till utmattning av pseudo -händelser är allt i grunden oerhört enkelt.

Kanske är det just därför vi gjort allt så krångligt. Det enkla tycks alltid svårt.

…. Vad som fodras är väl att se oss själva mindre som individer än som droppar i livets huvudström, fungerande i en helhet.

- ur ”Årsbarn med Plejaderna” av Rolf Edberg -
***************************************

Var på Fyslab i måndags för en koll ....EDTA.... i väntetiderna, började jag läsa denna, i mitt tycke vackra och hoppfulla bok. 

Ett är jag då helt säker på .....Människan är inget offer, hon är i allra högsta grad en kraft att räkna med... en kraft som verkligen behövs i livet i världen. 

Varje gång du värnar .......

..om ett träd
en albatross
en älv
som hotas av förstörelse
- då värnar du dig själv.
( Tage Danielsson )

en illusion ...att vi står stilla ...

Läste att jordklotet snurrar runt i en fart av 30km/sek.
Vilken fart ... lite märkligt är det allt,  att vi inte känner oss det minsta lilla yra... är ju nästan som att åka karusell
Sicken tur då, att det finns en "morkraft" som håller oss kvar

som hämtad från sagans värld ....

Denna vackra mytomspunna och magiska uggla, pärluggla, flög in i ett av våra fönster. Oj, vad det small.! Snabbt ilade jag till undsättning, så inte skatorna skulle hinna före, de har nämligen lärt sig att fönstersmällar oftast betyder mat. Tog upp henne/honom för att försöka se efter hur skadad den var,  först tittade hon/han lite yr-vaket nyfiken på mig, för att sen bara svimma av. Var helt säker på att den dog, för smällen mot rutan var verkligen mycket kraftig och med tanke på huvudet storlek kunde jag bara inte tro att den skulle klara sig.. Hämtade i alla fall en korg som jag placerade i mörkret i bastun. i fall att den "bara" råkat ut för en kraftig hjärnskakning. Efter ett par timmar kunde jag inte längre hålla mig från att kika om hon/han var vid liv. När jag lyfte på handuken, så såg jag det ni nu ser på bilderna .... en vaken, mycket levande och nyfiken liten uggla som mycket intensivt kikade på mig mellan blinkningarna. Efter ytterliggare några timmare, släppte vi ut den till friheten igen.

Läste häromdagen i VK att ugglor nu för tiden söker sig  till bebodda trakter, då det i år är ont om sork, möss ... så ni kan, om ni har tur, får möta denna eller någon av de andra ugglorna, som verkar hämtade direkt från sagans magiska värld

Always Look On The Bright Side Of Life (Royal Albert Hall of Arts and Sc...

Har du tänkt på att:
det  bara är TIDEN som åldras
och ...  TID är ju inte vad du/vi är  ...  tjoooohoooooo
-annalena-

Känslor .... de känns.. att känna

Det här med relationer är minsann inte helt lätt.

För … det tar tid, ofta lång tid, 
att verkligen lära känna en annan människa 
och ännu längre tid tar det att lära känna oss själva på djupet. 
För inom oss alla, finns det hur många rum som helst.
Rum som vi är omedvetna om att de finns och som vi därför ännu inte hunnit gå husesyn i. 
Och det finns rum som vi sedan länge reglat 
och mycket noga låst igen. 
För där inne, förvarar och gömmer vi undan 
våra  olika rädslor, "avundsjukor," smärtor, sorger 
och märkligt nog,  även vår glädje, kärlek, .fri-modig-het …… .
För känslor ... de KÄNNS  .... 
en del av dem ...  gör ruskigt ont ...  att känna
Anna-lena

******************************************* 

MERA MIG

Jag trodde jag kände dig

utan och innan

Jag trodde det vi hade var perfekt.

Du var så hängiven, så helt och hållet min.

Men du ville mer.

Det tog lång tid innan jag insåg;

att din passiva uppsyn,

dina negativa antydningar,

egentligen bottnade i en längtan

efter mig

Efter mera mig,

mer kärlek,

mer fysisk närhet,

mer engagemang och äventyr ……

Även om jag nu börjar förstå,

kan jag inte ge dig allt det där än.

Men jag vill försöka.

Lite i taget.

Orkar du vänta ….?

Du trodde du kände mig

utan och innan.

Du trodde det vi hade var perfekt.

Du lyssnade ju.

Vi pratade ju.

Det tog lång tid innan du insåg

att min uttråkade blick,

mitt irriterande tjat,

egentligen bottnade i en längtan

efter dig.

Efter mera dig,

mera kärt prat med ögonkontakt,

mer själslig närvaro,

mer tid att stanna upp och stämma av.

Även om du börjar förstå,

kan du inte ge mig allt de där nu.

Men om du bara vill försöka,

Lite i taget,

Orkar jag vänta.

- Laila Dahl - ur "Vad heter din längtan ?"

Miten & Deva Premal - Sing your own song (lyrics)

" Vi har vant oss vid den nutida orealistiska visionen om ändlös materiell utveckling som ska skänka världen fullkomlig lycka. En dröm som snabbt är på väg att bli den stora mardrömmen. Den bästa kulturen världen har skådat kan bli den värsta. Men det finns andra, bättre drömmar."   ( ur boken "Jordens och själens överlevnad" av Stefan Edman och Martin Lönnebo)

Kramas bör man .... annars dör man

Väljer man att gå andras vägar ... då riskerar man helt säkert att gå vilse

 Varje väg är bara en väg, och det är ingen förolämpning ....

vare sig mot dig själv eller någon annan ... att släppa den om ens hjärta så befaller ....

 Betrakta varje väg noga och beslutsamt!  Pröva den så många gånger du anser nödvändigt. ...

Ställ sedan en enda fråga till dig själv .... och bara till dig själv: Har denna väg ett hjärta? I så fall är vägen god.  Annars är den inte till någon nytta.    ( Carlos Castaneda " The teaching of Don Juan" )

PS: Om ni trycker på bilderna så framträder detaljerna tydligare

NABUCCO DE VERDI (Nana Mouskouri)

GLAD-A PÅSK-KRAMAR till er ALLA

10-15 grader kallt ..i natt .... vintern verkar ha svårt att släppa taget om oss,.kanske att den lider av separationsångest !?!

Inatt hade vi brrr-kallt, det "braiga" med det är att det blir skare, som gör att vi kan traska omkring i  den sköna skogen. Fotot är taget för precis ett år sedan, men det ser näst intill lika dant ut i denna dag, myyyycket snö! Ni som bor mer söderut, har väl redan startat er vårblommeglädje. men det blir snart vår tur också. Blir det  bara varmt på nätterna .... då ni, ... kommer snösmältningen att gå i raketfart. Ljuset håller i alla fall på att "överrösta" mörkret, så alldeles, alldeles snart så kommer vi att ha ljust dygnet om. Ha det bättre än bäst alla med-människor 

BARMARKSLÄNGTAN!!!!!!!

En abstraktion kan man våldföra sig på, kränka, förnedra, förinta .... men aldrig, aldrig någonsin själva livet eller en livs levande människa

När jag ser på TV, läser tidningar, läser bloggar, samtalar med människor osv. som modigt delar med sig av sina erfarenheter i möten med makten, i form av arbetsförmedling, försäkringskassa, det sociala, sjukvården, politiker …… ( vet att det finns enskilda personer inom dessa jobb, som inte förlorat sin medmäsnklighet ur sikte)
Då kan jag inte låta bli att undra, om livet och människorna har reducerats till en enda stor abstraktion och det är ju så klart "enklare" att se livet och människorna så, för då behöver inte empatin och med-känslan tas i bruk.

Intellektet är ett bra redskap, är väldigt bra att ha, men utan medverkan av medkänslan och empatin, blir människan och livet oundvikligen nerflyttad till de abstrakta sfärerna, hon blir en känslobefriad varelse där likgiltigheten får inta förarplatsen. Och just likgiltigheten verkar breda ut sig mer och mer i vårt samhälle, lik-giltigheten som är förödande för den mänskliga livs-kärleks-kraften.

När människor tvingas kämpa för det självklara, när hon ihärdigt ska försöka göra sig förstådd, när hon ska försöka förklara sin livs-situation … hur det känns, att krafterna är på upphällningen hur förtvivlat svårt det är att klara av sin livssituation utan hjälp och stöd … för alla dessa "paragrafryttare" som alldeles för ofta verkar smita undan sitt mänskliga ansvar och gömmer sig bakom lagar och regler .... måste bara vara det mest frustrerande och kraftuttömmande man kan uppleva. Egentligen också en mycket sorglig upplevelse att uppleva, detta att se att människor vars arbetsuppgift är att tjäna, hjälpa och stödja människor som behöver deras hjälp, verkar ha gömt undan sina känslor av empati och medkänsla, väldigt långt bort och ersatt dem med "lagen"... de har blivit "lagen" och säg, vem kan föra ett vettigt och givande samtal med "lagen"med någon som ser på dig som om du vore en abstraktion, en o-verklighet. Ditt liv och andras är mer verkligt och viktigare än så.

Vad står ordet människa för … egentligen?. Är ordet bara ett abstrakt begrepp utan innehåll… ser vi på människan som varande en robot utan eget tänkande, utan eget upplevande, en känslobefriad och icket levande varelse. I så fall kan jag förstå varför människor tvingas av "makten" att söka arbete, trots att de är svårt sjuka, tvingas jobba trots att de vårdar sjuka anhöriga, och att de därför ofta inte får den sömn de behöver, att hon får kämpa för varje självklarhet. …Ur den okunskapen, ur det perspektivseendet, kan jag ana varför människor behandlas på ett förfärligt omänskligt sätt, av de, som har som sitt arbete, att just hjälpa och stödja.

men ...OM ordet människa har ett viktigt och värdefullt LIVS innehåll, då fattar jag absolut intet hur de som har som sitt arbete att hjälpa och stödja människor, har mage att bemöta sina medmänniskor i svåra livs situationer, på ett allt för ofta, okänsligt, omänskligt och ohumant sätt.
DU kära medmänniska ...DU barn av Livet .... låt dig inte behandlas och bemötas som något du INTE ÄR .... en abstraktion. - humlina/anna-lena -

Ha de gott alla med-människor i härliga fågelsångs kvittrande vårtider.