Var och lyssnade på en för mig mycket intressant och inspirerande föreläsning som handlade om Tourette syndrom. Inte för att jag känner någon som har det, utan för att jag är mycket intresserad av människans olika livsvillkor. Hur hon gör för att hantera och klarar av att leva med sina så kallade "begränsningar- sina handikapp." Hur hon blir bemött i/av vårt samhälle. Vilka fördomar,vilken okunskap och vilket sorts motstånd hon får möta. Föreläsningen tog rejält tag mig. Vilken underbart härlig kille och vilket otroligt livsmod han besatt! Mycket okunskap och fördomar hade han fått möta på sin livsväg, ( som om han inte hade det svårt nog) men han hade också turen att möta fantastiska med-människor som såg och bemötte honom som den människa han var, bortom "Turettan". För det är ju så, att vad vi än har/bär på för livs- begränsningar i form av olika handikapp, fysiska som psykiska ( svåra sjukdomar, Autism, ångest, ADHD osv.) .... så är vi alla, i första hand, livs levande mänskligt liv och just därför, förhoppningsvis, "borde" vi också bemöta varandra som sådana. Alla bär vi garanterat på en eller annan livs-"begränsning....handikapp" osynligt eller synligt i någon form och jag är övertygad om, att ingen enda av oss är perfekt .... tack och lov . Tänker: att om vi skulle skippa perfektionssträvandena och strävandena att vara och fösöka visa upp hur lyckade vi är, skulle vi garanterat lättare kunna acceptera allas rätt att finnas till som de de är och ser ut och sluta att göra livet svårare för varandra....extra svårt för de som inte passar in i den konstlade mallen för hur man borde vara och se ut för att räknas in till de "lyckade och perfekta" Livet för mig går mer ut på att leva livet, utifrån...inifrån...de förutsättningar som är var och ens. Ingen har någon som helst rätt att försöka begränsa och ta ifrån en annan människa hans/hennes livsglädje, hennes livsvärde, " bara för" att han/hon inte beter sig, eller, inte ser ut som man förväntar sig att människor bör se ut. Livet är mångfald, inte enfald och vi är väl ändå inte här för att försvåra livet för varandra?
*
Vill du veta mer om Touretta kan du gå in på Pelles sida http://www.pellesandstrak.com/
Vad berörd jag blev av det du skrivit i det här inlägget, håren reste sig på armarna. Kan ofta önska fler möten där man bara är människor helt enkelt, som du skriver, utan det ytliga och mer med hjärta och värme.
SvaraRaderaMaken har också varit på en liknande föreläsning, kanske samma?, eftersom han möter människor med dessa "handikapp" i sitt jobb och även han blev väldigt berörd av den modiga människan som vågade stå upp och berätta om sitt liv och livsvillkor!
Kram på dig!
Ja han är en otroligt modig man med massor av humor och livsglöd, som han förmedlade till oss som var där. Om en "expert" hade stått och berättat om Turette syndrom hade vi garanterat inte blivit berörda på samma sätt, nä då hade livsglöden och känslorna fattats som bara den som själv har egna erfarenheter i "ämnet" kan förmedla och ge av.
SvaraRaderaKuligt :)det låter att håren på dina armar reste sig..och kuligt värre att orden når in och fram. Tack du att du finns