Drömde en dröm ... som visade sig vara ... en sann dröm

Jag samlar  på magiska ögonblick
ibland är de så pyttesmå
så ingen annan kan få syn på dem mer än jag själv
och ibland är de stora, så stora, de där magiska ögonblicken
Ladushka,
hon är ett av mina stora magiska ögonblick
för evigt inristad i min själs skattkammare

Så här började det
"Råkade"
av en slump komma in på www.hundsamarit.se
och ... där var hon, vår Ladushka

Visst är det lite märkligt att man kan ”falla pladask”
för en hund som man aldrig har träffat och varför just hon, bland så många andra som var i stort behov av ett alldeles eget hem.
Bokade inte henne på en gång
först ville jag tänka igenom allt noga, så noga
Skulle hon passa in i flocken?
Skulle flocken passa henne?
Skulle vi tvåbenta kunna ge henne det hon behövde?
Ja ni, det var många tankar som skuttade omkring i min hjärna

Efter två veckor hade jag tänkt klart
och går in på hemsidan (för säkert hundrade gången)
då står det med illande röda bokstäver …. ADOPTERAD
och det var hon, adopterad i någon månad
Under tiden som hon var adopterad,
kunde jag bara inte låta bli att då och då, kika in på hundsamarits hemsida
märkligt säker på, att hon en dag skulle dyka upp igen

och så en dag
VAR HON DÄR ... igen
Efter samtal med Valeria fick jag klartecken, att vi fick adoptera henne

Men se, så enkelt skulle det inte gå,
för efter ytterliggare ett samtal med Valeria på hundsamarit
fick jag veta att Ladushka hade smitit från hägnet
Något hade skrämt henne

För att göra en lång historia lite kortare
så var Ladushka borta i säkert 3 månader
helt ensam ute i ödemarken i sträng kyla
Ingen av oss trodde väl att hon skulle överleva i
kylan och troligtvis  minimalt med mat

Efter att hon varit borta i ca 2 månader drömde jag en dröm,
Drömde att Ladushka befann sig långt inne i skogen, efter en skogsväg, vid en ödegård
som ändå inte var helt öde på något sätt
och att hon skulle komma tillbaka/hittas, den dagen då det skulle snöa mycket rikligt, stora lite märkliga snöflingor, skulle sakta och stilla dala ner från himlavalvet.

Sååå ... En dag i februari, står jag och pratar med en av mina systrar i telefonen,
samtidigt som jag låter mina ögon sakta svepa ut genom fönstret
och upptäckte, att ute
vräkte snön ner, stora lite märkliga snöflingor, dalade sakta och stilla ner från himlavalvet
Vilken känsla!!!! Vilken lycka!!!
Säger till min syster
”Nu har de hittat Ladushka”
och, bara någon timme senare ringer Valeria/hundsamarit
och säger att det är bäst att jag sätter mig
för Elena har hittat igen Ladushka !!!!!!!!

Det var en dam som delade ut posten som talade om för Elena
att hon sett Ladushka vid en ödegård dit hon någon enstaka gång delade ut post
På kvällen/natten i den stränga kylan gav sig så Elena ut med bil, för att leta,
men ingen Ladushka i sikte
Hon fick då veta av post damen. att hon skulle ha kört ännu längre in
efter skogsvägen och över en backe (precis så som min dröm berättade)
och just där var hon vid min dröms ödegård, i en hundkoja
Totalt överlycklig över att höra Elena ropa hennes namn.

Sedan den 9 februari, bor hon här, hos oss
Vår kloka, glada, intelligenta och myyyycket efterlängtade tjej …. Ladushka
Mitt stora magiska ögonblick

MIKE ROWLAND (LISTEN TO YOUR HEART.)

" Det är omöjligt ...  sa tvivlet
  Det är farligt ...     sa rädslan
  Det är onödigt ...  sa förnuftet
  Prova det ändå ... viskade hjärtat"
*************************************
Tvivlet, rädslan och förnuftet, överröstar ofta det viskande hjärtas mjukt milda stämma.
Så jag får alldeles för ofta säga ... Kan ni tre vara tysta ett tag, så jag kan höra när hjärtat försöker säga mig:
Visst vågar du ... prova.... att leva på ett nytt sätt. -humlina
**************************************
Hösten är här. Trädens löv håller på att skifta färg, från det grönaste gröna till alla möjliga nyanser av gult, orange, rött... vackert, så vackert. Ovan vid kylan som närgånget kryper in under mina tunna kläder, tvingas jag gå in och  hämta varmare kläder. Träden, de klär av sig i samma takt som jag själv får klä på mig, mer och mer. Hämtar in ved och gör upp en värmande brasa och en mysig känsla infinner sig, en känsla av att det trots allt är riktigt, riktigt gott att finnas till.
Färgsprakande myshälsningar från norr

DNA-test på Ladushka ..

Vi har låtit göra ett DNA-test på Ladushka, för att få reda på vilka raser ... jaktraser .. hon hade i sig
Innan testsvaret kom, gissade vi friskt på alla möjliga raser, men ingen enda av oss prickade rätt.
Det visade sig till vår förvåning, att  den övervägande procenten var ... SCHÄFER och BASSET!!!! :) basset?? :)
Plus lite av ... Lakeland Terrier ... Dvärgschnauser ... Pudel ..och lite, lite Shiba inu.
En minst sagt salig och härlig blandning. Roligt med Schäfer, en ras som jag varit intresserad av länge.
Testet ordnades av www.hundrondellen.se  och ALLA hundar är välkomna.
De har nu DNA-test på gång , där sista anmälningsdagen är 30 september.
Själva testet görs i England. Det var hur spännande och hur roligt som helst att gå och vänta på svaret.

recept på musli

Rostad musli

* 4 dl rågflingor
* 5 dl havregryn
* 2 dl dinkelflingor
* 2 dl boveteflingor
* 50 g valnötter
* 50 g mandel
* 50 g hasselnötter
* 2 dl solrosfrön
* 1 dl kokosflingor
* 1 dl linfrön
* 1 dl sesamfrön, oskalade
* 1/2 dl honung
* 1/2 dl rapsolja
* 3dl vatten
* 2 dl torkad frukt

Blanda alla torra ingredienser, UTOM den torkade frukten, i en långpanna.
Rör ihop honung, olja och vatten, arbeta ihop med ingredienserna i långpannan.
Rosta muslin i 25-30 min på 200 grader ... viktigt... rör om var 5-10 min
När muslin blivit gyllene, ta ut långpannan och låt svalna
Blanda sedan ner torkad frukt, till exempel, aprikoser, russin ... eller annan torkad frukt

Då vi har en nötallergiker i familjen, så tar jag mer mandel, plus pumpakärnor
Provade att blanda i flagad mandel, det blev frasigt och gott

det är mycket vi ännu inte vet om oss själva ...

KOM IHÅG:
Du är ....
MODIGARE
än du vet
STARKARE
 än du tror
KLOKARE
än du förstår
- Nalle Puh -

en stor personlighet i en liten kropp ...har lämnat ett stort tomrum som ingen annan kan fylla

Det är ju "bara en hund" kan någon tycka, när man sörjer en trofast kompis på fyra tassar ... men då har de helt glömmer bort att: ...  in-ut-i...  bär också hunden livets tecken....  Den bär på känslor, kunskaper och erfarenheter, som den skaffat sig på livets emellanåt smärtsamma vägavsnitt. Vår King var rik på allt det där.
Hans första 6 år i livet var fyllda av många smärtsamma upplevelser ... hans hud var ärrad och hans kropp var sargad av alla umbäranden. Hjärtat, levern, ögonen ... osv ...  skvallrade om allt hans kropp varit utsatt för.... men... vilken kille. Så klok, modig, humoristisk och vilken livsglöd.. För mig har det kännts som ett stort privilegium att ha fått lära känna och dela en "stunds liv"  med King.(6 år stannande han hos oss) Mycket har han lärt mig om livet och om mig själv

Han följde med på alla våra turer, ända fram till i vintras. Nu känns det så tomt utan dig min vän

Ibland verkade det som om han nästan inte trodde att det var sant, att han hade en egen säng att sova i, mat två gånger om dagen, hundkompisar som pussade honom godmorgon och en husse och matte som skyddade, kramade och visade hur mycket de älskade honom  och ofta, ofta talade om hur fin och duktig de tyckte att han var

En för alla.... Alla för en.  Det var Kings paroll.

att njuta livet, var han en mästare på ...

Hoppas! Hoppas att Placido och King, är tillsammans just nu och springer omkring på gröna sköna ängar, gräver grottor och njuter storlivet för fulla muggar

lyckligt befriade från sjukdomar som gjorde att ni inte längre kunde göra det ni älskade så mycket

Springa i full frihet

gräva grottor

leta godis.. 

jisses..... vad jag saknar er båda

er humor

er klokhet

er ömsinthet

er livserfarenhet

för att ni var... just de ni var

underbara kompisar

inte kan någon ersätta er

(ingen kan ersättas, varken människor eller djur är ersättningsbara)

DU och jag Placido

jaaaa

DU och jag King