...idag töar det för fulla muggar. Näst intill alla träd har blivit avklädda under natten, och står nu helt nakna och skyddslösa. Fåglarna sjunger, liksom jag , vårglada truddelutter. Vad kan man annat göra, en dag som denna, då vårens ljumma vindar smeker mina och fåglarnas kinder varma och viskar till oss .. "jag är på väg,! hav tålamod!" Jomenvisst, det uppskattade tålamodet infinner sig varje gång jag får en påminnelse om att nya tider är på intåg.Längtar så innerligt efter det synliga växandet, det, där livet blåser liv i det till synes döda, i det bladlösa och då skogen återigen kommer att fyllas till bredden av sjungande och dansande liv i alla möjliga former. Allt har sin tid....nu har vintern snart haft sin....fast inte ger vintern upp så lätt inför den insikten, nähädå, inte nu när den haft makt så länge över de andra årstiderna....det kommer alldeles säkert att komma en och annan köldknäpp och snö kommer att dala några gånger till i protest .....men det gör intet ett smack...för nu har jag känt vårens närvaro i form av en ljummen vårvind.
Humlinakramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar