Tänker mig viljan som vår startmotor.
Utan startmotor , händer inget, vi står där vi står.
Spelar ingen roll vilket "bilmärke eller hur stark motor" vi än har
Utan viljans startmotor ... händer intet,.
Om vi inte kan få någon att "bogsera" oss förstås.
Fast ... då kommer det att ske på den andres villkor
via den andres vilja
och det kan då bli något helt annat
än vad vi själva velat, om vi själva valt.
Kanske att det kan kännas som om man blottar sig själv och sitt inre
varje gång som man uttrycker sin vilja.
Kanske att det kan kännas som om man är självisk ...
ve och fasa!!
Ock så den förbaskade "Jante" som vi så ofta ger alldeles för stor plats.i vårt levande.
Men ... om vi inte vågar, förmår, uttrycka vår vilja, tvingas vi gå omvägar,
via andra, via manipulerande, via martyrskap, via offer-roller
och säg,
vem skulle kunna känna sig stolt och lycklig över sig själv då,
över att förminska sig själv
över att leva ett slags "andra hands liv"
Styrkan, självkänslan, självförtroendet, självrespekten ...
laddar vi upp varje gång, som vi ställer upp på oss själva,
ställer upp på den/de vi är
ställer upp på vår sanning och på vad vi anser är viktigt för oss i vårt levande,
i vårt växande till att utvecklas som människor
Milda augustihälsningar från en Humlina som gjort en snabblandning här på min blogg
*******************************
"Många människor är rädda
för att säga vad de vill.
Det är därför de inte får som de vill.
( Madonna)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar