Lägger ut mat till henne, då ropar jag alltid "kraak, kraak, nu är maten serverad" och då kommer hon flygande på direkten..
Eller, så är det hon som hinner före och som ropar på mig " Kraak! Nu, är jag här!!"
I ett par dagar har hon försökt förmå sina ungar, som ju är lika stora som henne själv, att komma och äta helt själva av den uppdukade maten. Hon har ropat och ropat, länge, men icket. De vill fortfarande bli matade av" lilla mor" , det är bekvämare, verkar de tycka och vägrar än så länge att släppa taget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar