Barrträden speglar sig i vattenspegeln.
Tänk, om de skulle vägra gå med på att de är så de ser ut och är.
"Nähä då. Jisses vad ni då hittar på! Jag är minsann trädet med de mjuka löven och därför kan det bara inte vara jag som har de vassa barren, så det så."
.....
Vi, människor, vi speglar oss hela tiden i varandra.
Vi, var och en håller upp speglar för varandra, för att vi ska kunna se, upptäcka, bli medvetna om våra omedvetna sidor, sidor som vi ännu inte vet om att de är våra, utan är helt säkra på att andra rår om.
Kommer ihåg en kvinna som menade att ingen tyckte om henne, Inte kunde tycka om henne.
När vi satt ett gäng och pratade, kom hon alltid in med nedvärderande och spjutspetsvassa arga ord ... Till slut blev någon i gänget trött på hennes påhopp och sa till henne att sluta med sina elakheter. Då rusade kvinnan upp från sin plats och skrek och grät.... "Det är ju det jag säger, ingen tycker om mig, ingen kan tycka om mig."
Hon såg verkligen till, att det hon tyckte, kände, tänkte och upplevde, om sig själv, besannades.
Projektioner, kalls det visst, när vi kastar över vårt eget osorterade skräp/avfall på andra och projektioner finns det alldeles för gott om.
Det är en lite märklig moment-22 känsla, när man får ta emot något som man inte rår om, något som någon projicerat över på en och sen ska man stå där och försöka förklara..." Ja, men, det där tycker inte jag, det har jag inte sagt, det är inte mitt...."
Men vad man än säger, så får man ta emot ännu fler egenskaper, som inte har det minsta med en själv att göra ... för den projicerande personen har redan bestämt en gång för alla ...
allt beror på just dig.
Personer som projicerar över sitt eget "avfall" på dig, gör det för han/hon har, enligt sig själv, inget med saker och ting att gör, utan ställer sig själv helt utanför skeendet och tar inget ansvar för sin egen delaktighet... det är andras fel, andra som är elaka, som inte förstår....Ibland kan det bero på att en del personer har så usel självkänsla, så dåligt självförtroende att de tror, att inget de säger eller gör har någon betydelse eller ens märks.
När du är "kvinna... mamma... dotter ...man ...barn ....till åren kommen ... osv Sååå, vips vet allt för många HUR du är och BÖR vara och leva. och det utan att ens känna personerna i fråga och utan att ens idas fråga/ta reda på fakta från källan/personen själv.
Ett har jag börjat förstå, och det är, att vi ser bara det som vi är medvetna om och just därför är jag helt övertygad om att självkännedom är den viktigaste uppgift vi har framför oss.
Att läsa boken om oss själva. Vem.. är jag? Vad... är jag?
Spännande! och lite kusligt på samma gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar