för då .... måste man bära den förbaskade tvångströjan
och det är inte särskilt kul, fast, om man inte tar den på sig, då fryser man nog ihjäl, säkert.
För här uppe i norr kan det bli ruskigt kallt ibland.Sen ramlar det ofta ner vita flingor från himlen. Snö, kallar människorna det, då kan då inte jag springa så fort som jag vill, om jag ska vara ärlig, så går det ganska så sakta för mig att plumsa i djupsnön, fast då brukar mina kompisar och min husse och matte, trampa upp vägar i snön, så att jag lättare ska kunna ta mig fram, och det är jättebra det, för jag tycker om att följa med min stora familj ut, tycker om att leka kurragömma och söka reda på godsakerna som matte gömt. Mina kompisar, som är större och har långa ben, så dom springer lika fort som vanligt dom. Men på sommaren, dååå går det undan, då springer jag fort som en raket. Snart är det nog sommar ... igen. Det tror i alla fall jag... trallala ..
******************************************
I över två, snart tre, har vår fyrtassade vän överlevt och levt vidare, fast han egentligen skulle varit död
Han visste vad han ville den lill krabaten och det var att leva, leva, leva ...
och tack vare proffsig hjälp av Therese på Björkstaden,
så lever han än i denna dag och hänger ivrigt med oss ut på våra skogsturer
Tycker han att vädret är alltför dåligt i hans smak, ja då, talar han bara om det för oss, att han inte vill hänga med ut. Han är mycket tydlig i sitt språk, så det är inte ett dugg svårt att veta och förstå, vad han vill och inte vill.
Tack du... min härliga och trofasta kompis, för att du ännu är med oss
är så in i nordens glad för att just du finns