en stor personlighet i en liten kropp ...har lämnat ett stort tomrum som ingen annan kan fylla

Det är ju "bara en hund" kan någon tycka, när man sörjer en trofast kompis på fyra tassar ... men då har de helt glömmer bort att: ...  in-ut-i...  bär också hunden livets tecken....  Den bär på känslor, kunskaper och erfarenheter, som den skaffat sig på livets emellanåt smärtsamma vägavsnitt. Vår King var rik på allt det där.
Hans första 6 år i livet var fyllda av många smärtsamma upplevelser ... hans hud var ärrad och hans kropp var sargad av alla umbäranden. Hjärtat, levern, ögonen ... osv ...  skvallrade om allt hans kropp varit utsatt för.... men... vilken kille. Så klok, modig, humoristisk och vilken livsglöd.. För mig har det kännts som ett stort privilegium att ha fått lära känna och dela en "stunds liv"  med King.(6 år stannande han hos oss) Mycket har han lärt mig om livet och om mig själv

Han följde med på alla våra turer, ända fram till i vintras. Nu känns det så tomt utan dig min vän

Ibland verkade det som om han nästan inte trodde att det var sant, att han hade en egen säng att sova i, mat två gånger om dagen, hundkompisar som pussade honom godmorgon och en husse och matte som skyddade, kramade och visade hur mycket de älskade honom  och ofta, ofta talade om hur fin och duktig de tyckte att han var

En för alla.... Alla för en.  Det var Kings paroll.

att njuta livet, var han en mästare på ...

Hoppas! Hoppas att Placido och King, är tillsammans just nu och springer omkring på gröna sköna ängar, gräver grottor och njuter storlivet för fulla muggar

lyckligt befriade från sjukdomar som gjorde att ni inte längre kunde göra det ni älskade så mycket

Springa i full frihet

gräva grottor

leta godis.. 

jisses..... vad jag saknar er båda

er humor

er klokhet

er ömsinthet

er livserfarenhet

för att ni var... just de ni var

underbara kompisar

inte kan någon ersätta er

(ingen kan ersättas, varken människor eller djur är ersättningsbara)

DU och jag Placido

jaaaa

DU och jag King