söndag 5 mars 2017

100 år ... skulle du fyllt idag den 5 mars. En himla många inspirerande fotspår ha du lämnat ..




Du. .busglada och varmt humoristiska mor…

( Detta skrev jag till mors 90-årsdag, lite ändringar har jag gjort.Hon var 92 år då hon lämnade sin kropp)


Nu i mars månad, närmare bestämt den 5 skulle min mor Valda ha fyllt 100 år.
Hon var en mycket inspirerande kvinna.
Hon hade ett hjärta som inte alltid fungerade som ett hjärta skulle.
Ibland kunde det rusa fram i ”rallyfart”.
Då, brukade hon ställa sig lite framåtböjd och andas så lugnt som hon bara förmådde.
 För att när hjärtat lugnat ner sig, Sträcka på sig och glatt och lite överraskad utbrista.
 ”Nähä, jag dog inte den här gången heller!!”
 
Läkare hade velat operera och medicinera hennes hjärta, men nää, det tyckte hon var onödigt. 
Mer än en läkare har frustrerat utropat
”Ja men det är ju jag som är experten”
 För att sedan prata med oss anhöriga om sin frustration.
”Det som är så frustrerande, är att hon verkar ha rätt. Hon lever ju!”
 
Då läkarna ville skriva ut en viss medicin, sa hon
”Nej ser du, den medicinen skrev du ut för två år sedan och den hade sina biverkningar på mig”,
 Så rabblade hon upp alla biverkningar som stod i Fass.
 
Vi yngre kom lätt till korta då det gällde att minnas
Hon hade ett otroligt skärpt minne och sinne.
 
 
Rolig, härlig och busig var hon också. En dag skulle hon skoja – kanske för att impa lite på ett av barnbarnen.
 Hon skulle sparka iväg en stor rund snöklump som låg på trottoaren
Så hon tog i ”för kung och fosterland” För långt skulle den
Det var bara det, att isklumpen var FASTFRUSEN!!!!!.

 
Idrott var ett av hennes stora intressen
Var det t.ex. skidåkning på Tv visste vi alla, 
att då var det inte  någon som helst ide att ringa henne.

Något hon verkligen älskade …
Ja, man kan nästan säga, att det var hennes livselixir
var att vistas i skogen och vid havet.
Saligheternas saligheter när hon fick känna solens ljus och värme,
omsluta sig både till kropp och själ och att  känna marken under sina nakna fötter.
Då var hon riktigt, riktigt lycklig .


 
Sin egen morgongympa missade hon aldrig.
 
Denna, min mamma, var så ung i sinnet, humoristisk, smart
och lagade utsökt god mat
Hon hade ett mycket öppet och vaket sinne för allt som skedde i hennes närhet,
 såväl det som hände ute i världen.

Ordet gammal, var inget vi förknippade med henne.
Hon var/är tidlös.
 
Hon var i mycket en förebild för alla hon mötte,.
 Just genom sitt sätt att vara och leva.


På sjukhuset hade de nog aldrig tidigare mött någon som henne och inte vi heller
 
I samma takt som hjärtat rusade, rusade hennes livslust. 
Lusten till livet, att leva var så mycket starkare än dödens ibland hårdhänta knackningar.
Men till slut, på alla hjärtans dag, öppnade hon dörren på vid gavel
Redo att ge sig iväg på sin stora resa.

Nu du mor-san. Nu, kan du dansa allt vad du kan i dina röda ”prinsesskor” De som du inte fick på dig på grund av de där förbaskade fotknölarna.




Älskar dig  i evigheternas evighet.. Din dotter Anna-lena
                                                  

På kärlekens lätta och färgglada vingar sänder jag dig ett stort varmt tack för din stund på jorden
och. för att du i handling visat oss alla omkring dig, på andra värden i livet.
Visat oss på själens kraft och. styrka och på, att man aldrig någonsin
 blir för gammal att leka, skratta och att  le-va.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar