måndag 16 november 2015

Lättbakade pepparkakor ....



Blir Ca 250 st
·       300 g smör
·       5 dl socker
·       1 dl ljus sirap
·       1-2 msk ingefära
·       2 msk kanel
·       1-2 msk nejlikor
·       1 msk mald kardemumma
·       1 msk bikarbonat
·       1.6 liter vetemjöl
Rör matfett, socker och sirap mjukt – enklast med degknådaren på elektrisk visp.
Tillsätt 2 dl vatten, kryddor och bikarbonat och arbeta in mjölet väl.
Låt degen vila på sval plats, minst 12 tim eller gärna 1-2 dygn under folie.
Kavla ut degen tunt, en bit i taget, på mjölat bakbord och ta ut kakor med mått.
Grädda kakorna i 200 grader ugnsvärme ca 5 min.

Var försiktig med mjölet, ta hellre 1-2dl mindre än vad som står i receptet, dock mjöl till ut-baket.

Om man vill:
KRISTYR till spritsning
2 dl florsocker
½ äggvita
Några droppar ättiksprit

Jag brukar ta fram en bit av degen då och då och baka ut några pepparkake-grisar. Allt för att go-dofterna ska spridas sig i huset och för att muntra upp mig själv i mörkret.

Två gånger nu har jag bakat saffrans bullar och använt torrmjölk Plus att jag rivit i vit choklad i fyllningen ( plus, smör och socker) Jisses så goda och fluffiga de blev.

( Receptet är taget från " Bonniers nya kokbok från 1992)

Var varsamma med er själva och varandra


2 kommentarer:

  1. God Jul och Gott Nytt År! <3
    Hoppas ni får det riktigt mysigt och fridfullt.
    Kram!

    SvaraRadera
  2. NU först ser jag att du lämnat "fotspår"
    Tack!
    Julen blev verkligen fridfull och fin. Vi var 18 personer + 13hundar.
    Jag pyntade och fixade, alla övriga tog hand om ansvaret för all mat. Vilken underbar känsla, hade inga svårigheter att släppa allt matansvar, tvärtom.

    Vi har haft en mycket turbulent december.
    Tre musketörer har fått åka in akut till veterinären. De var så dåliga. Kenia .. 13 år, har en lever som inte tål vad som helst. Hon hade smitit, för även om hörsel och syn, inte är på topp, så är hennes luktsinne det. Hon hade hittat älgkadaver, som hon gladeligen mumsat på, vilket inte levern klarade av att hantera. Levervärdet jättehögt.
    En vecka senare var det Florinas tur. Hon kräktes blod .... men som tur är, är hon nu frisk. De vet inte riktigt var det var.
    Men, det sorgligaste av allt, som jag fortfarande har svårt att tala om, är att vår Laduschka, hade en tumör som spridit sig i kroppen, så henne har vi fysiskt inte längre hos oss. Vi sörjer henne otroligt mycket.
    Allt gott till dig Kramisar humlina

    SvaraRadera